Kategori: Privatekonomi & ekonomisk frihet

Det viktigaste när du ska sälja guldring är guldpriset. Dessutom ska tjänsten kännas smidig och trovärdig. Jag har testat Guldbrev och Finguld och lärt mig en läxa. Då jag normalt inte investerar i fysiskt guld var jag nybörjare i ämnet.

Guldpriset varierar nu i augusti 2023 mellan 100 kr och 500 kr per gram guld om det är 18K. Detta främst beroende på aktör, men också förstås guldpriset i dollar.

Det som avgör priset är karathalten och hos vissa företag även mängden guld, det vill säga antalet gram du vill sälja. Guldpriset sätts internationellt och via valutakurser bestämmer det vad du får för ditt guld och dina smycken.

Smyckesguld är ekonomiskt sett mycket sämre än investeringsguld, då smyckesguldets pris att köpa i affär omfattar design och form. Det får vi inget för när vi säljer.

Välj rätt guldköpare att sälja guldring till

Vill du sälja guldring till rätt pris finns det olika guldköpare på nätet att välja bland. Det avgörande enligt mina erfarenheter är att välja en aktör som betalar bra från första grammet guld.

Att sälja smyckesguld via postgången är smidigt. Det sker via en guldpåse, vilket är ett rekommenderat brev av lämplig sort.

För mig var Finguld klart bättre än Guldbrev.

Guldbrev erbjuder lägre guldpris ju mindre guld i gram du skickar in. Jag missade den detaljen och tyckte deras koncept verkade enkelt och sajten informativ så jag skickade guldringen hit först. Det blev tyvärr ett oväntat lågt guldpris i form av 105 kr per gram. Klart lägre än marknadspriset investeringsguld som är i runda slängar 600 kr och de drygt 400 kr per gram smyckesguld som andra aktörer kunde erbjuda.

Totalt 721 kr kändes trots det som rena rånet för de 6,8 grammen guld jag hade i ringen.

Små kvantiteter guld innebär uppenbarligen lågt pris hos vissa guldköpare.

Med deras snabbhetspremie hade jag fått 150 kr per gram och när jag ringde och ville ha retur erbjud Guldbrev mig ett pris som trots att jag var för sen för snabbhetspremie motsvarande 270 kr per gram guld.

1836 kr är mer vettigt, men jag begärde retur ändå.

Finguld var lika smidiga när det gäller att få ett rekommenderat brev att posta ringen med. Snabb återkoppling och 2874 kr i bud innebär fullt rimliga och marknadsmässiga 420 kr per gram guld.

1000 kr mer för samma ring hos Finguld än Guldbrev. 56 procent bättre pris via konkurrerande guldköparen.

Ja, tack. Den tar vi.

Finguld visade till och med upp våg med vikten och avtalet jag skickat in. Jag valde betalning via Swish och fick pengarna samma dag som priserbjudandet kom. Imponerande!

Summering och privatekonomiska råd

Båda nättjänsterna fungerar bra. Läxan jag lärde mig var att se upp med vikten, då vissa erbjuder så lågt pris för låga guldvolymer. Bäst är att välja en aktör som betalar bra från första grammet.

Många ringar väger nämligen inte så mycket. Om du kan så bör du väga din ring och utgå från att du bara får betalt för guldet, inte för övriga metaller om du har exempelvis 18 karat.

Investera inte i smyckesguld. Förvara varken det eller investeringsguld i ditt hem, utan på annat sätt. Risken för inbrott och rån i hemmet ökar om du har guld och kontanter i bostaden.

Lämpligast är kanske att köpa aktier i guldbolag, vilket ligger närmast för mig att göra.

För mer info har SVT ett bra inslag i ämnet att sälja guld.

Livet som bloggare och företagare. Numera är det lätt att få ett verifieringsmärke på Instagram. Det är bara att betala för sig. Det har jag gjort, så hoppas att det hjälper lite grann och minskar de risker jag bloggat om här när det gäller bedragare och bedrägerier. Vägen mot ökad ekonomisk frihet kostar och kräver att vi undviker att bli lurade.

Meta Verified heter verifieringsmärket på Instagram.

Twitter var annars först med att låta dig köpa dig till ett verifieringsmärke. Inte så konstigt kanske, då processerna tidigare både hos Twitter och Instagram hade många rykten om sig. Sen Elon Musk tog över Twitter framgick det att det (som jag tolkar och minns det) förekom korruption för att få det blå märket, Twitter Blue.

Nu har alltså Meta som äger Insta tagit efter och även om det kostar att få ett verifieringsmärke på Instagram känns det okej. Jag får därmed inga fler nej på ansökan för att få ett. För tydligen var jag alldeles för okänd och så på den tiden när vi skulle skicka olika uppgifter om vårt kändisskap och hoppas att få ett ”blåmärke” gratis.

Dessutom är det som jag bloggat om lättare att anmäla fejkade konton på Twitter än insta. Blåmärket kanske bidrar i kampen.

Det som numera krävs för att få det blå märket på Instagram är bland annat att du ansöker om det och bevisar dig med ID-handling. Ungefär som på Twitter.

Som aktiv i sociala medier och offentlig person inom ekonomisk frihet blir jag tyvärr utsatt för identitetskapningar och det är som jag har konstaterat det perfekta brottet. Det nya är att det blir allt svårare att anmäla fejkade profiler.

När jag via detta formulär försöker anmäla fejkad profil till Instagram blir det allt oftare sådant här obegripligt svar:

Det är synd, för det går inte att anmäla genom att gå in på den fejkade profilen där de låtsas vara jag. Detta för att de alltid blockar mig.

Jag har alltid följt reglerna för hur man ska skicka in en selfie där man håller sitt pass. Ibland fungerar anmälan, ibland inte. Jag har samma passkopia både när det fungerar och när det inte gör det.

Många fejkade profiler och bedragare har förvisso raderats från Instagram. Jag kanske är uppe i att ha gjort 20-30 anmälda identitetsstölder varav de flesta har försvunnit till slut. Så något händer där hos Meta/Facebook, men det verkar funka sämre än hos Twitter.

Få profilstölder på Twitter

Det har hittills nog bara hänt en enda gång att någon låtsats vara jag på Twitter. Den gången anmälde jag och fick detta trevliga svar:

På just den punkten har Elon Musk och Twitter levererat än så länge. Det är helt klart lättare att anmäla fejkade profiler och bli av med dem på Twitter än på Instagram.

Det är fortfarande främst på Instagram som vi ska se upp med bedragare och bedrägerier samt akta oss för lösenordsfiske.

Det står nu klart att det inte går att kalla sitt hus för författerianläggning och skrivarstuga för att göra allt avdragsgillt via ett aktiebolag.

Detta då Jan Guillou förlorade skattemålet i kammarrätten. Jakten mot mer ekonomisk frihet och rikedom bör bedrivas på andra sätt, om du frågar mig.

Skatteplanerandet gick tydligen ut på att låta aktiebolaget äga och bekosta mer än vad jag trodde det ens var värt att försöka med. Enligt Skattebetalarnas förening 2020:
”Guillous bolag äger ett hus i Roslagen på 174 kvm som han kan disponera helt fritt. Bolaget har fyllt hans olika bostäder med inventarier (möbler m.m.) som tillsammans uppgår till ett värde om 13 miljoner kr. Vidare har bolaget bekostat såväl försäkring som badrumsrenovering för en av de bostäder som Guillou äger privat. Och han har inte har tagit upp någonting av detta som förmån i sin deklaration.”

Jag skulle själv kunna sätta upp väldigt mycket på aktiebolag i Sverige och/eller i Spanien om det vore enkelt, möjligt och lagligt.

Närstående som förläggare. Det vore också fördelaktigt att likt Jan Guillou dessutom ha sin ”förläggare” som ”sover över i författeriverkstaden mellan fredag och söndag under de sex månader om året som författaren praktiskt taget befinner sig där på heltid”. 
Detta då jag också är gift med en kvinna som är duktig på svenska språket.

Att kalla ens kärlek för förläggare för att göra hemmet till en arbetsplats är ett om inte smart så i vart fall kreativt försök att skatteminimera. Hatten av för Janne Guillous och hans skatterådgivares kreativa ådra.

Tyvärr gick inte Skatteverket på den linjen. Han har dessutom själv berättat om hur han spenderar fritid i hans skrivarstuga och ”författariverkstad”. Hör mer i det i podden God Ton #237:

Med konstföremål, TV och annat som påminner om ett mysigt hem blir det inte lättare att vinna och få allt klassat som kontor eller författerianläggning.

Det blir istället ett löjets skimmer över det hela.

Min slutsats: Själv vill jag inte ens försöka minimera skatten på kreativa sätt, för det tar för mycket tid och skapar för mycket osäkerhet. Det är bättre att fokusera mer på det jag kan. Skriva blogginlägg, artiklar, aktiechattar och aktieböcker. Livet blir friare och rikare då.

För övrigt: Skrivarstugan och författeriverkstaden har enligt Viivilla en stor samling med jakttroféer:

John Skogman har kallat mig för FIRE-rörelsens Obi-Wan Kenobi i senaste Börspodden #504. Jag tar det som en komplimang.

Detta då Obi-Wan Kenobi är en av de skickligare jedi-krigarna i Star Wars-sagan. Jag vill samtidigt passa på att berätta vissa saker om försäljningen av min bostad.

FIRE står för Financial Independence Retire Early. Finansiellt oberoende, pensionär tidigt. FIRE-rörelsen och mina inkomstkällor skriver jag här och jag har även förtydligat att att jag gillar de två första bokstäverna i FIRE bäst.

De nya svingarna (eller vad jag ska kalla det) mot FIRE-rörelsen börjar ca 10 minuter in i detta avsnitt:

”Nu har det hänt igen att FIRE-rörelsen har åkt på en ny smäll sen deras Obi-Wan Kenobi poster-boy Marcus Hernhag la ut sin bostad till försäljning på Hemnet.”

Jag skulle snarare kalla det för framgång.

Konsten att tjäna pengar på sin bostad

Ingen ”living the dream-känsla”? Den har varit bra för mig med smart planlösning och en fantastisk balkong i bra läge. Där och på gräsmattan på innergården har jag skrivit delar av mina aktieböcker.

Resan mot rikedom måste vi alla börja någonstans och min tvåa i Hökarängen har innan skatteeffekter och transaktionskostnader gett mig exakt fem gånger pengarna på 22 år. Det motsvarar 7,6 procent om året i avkastning, vilket i kronor räknat är mer än dubbelt upp mot den månatliga avgiften till föreningen.

Att få betalt för att bo är till och med bättre än att bo gratis. Vill man bli FIRE eller åtminstone FI, finansiellt fri, är det en bra grund. Inte ett slutmål i livet, för det har den bostaden aldrig varit.

Den största anledningen att bostaden ökad i värde är att jag köpte den i tid för länge sen, 2001. Långsiktighet i ett boende i bra läge och i ett bra område är knepet.

Mäklaren Jon Pettersson på Fastighetsbyrån i Farsta gjorde ett bra jobb för att få igång ett budkrig. Jag och min sambo (blivande fru) slet hårt med att styla lägenheten inför fotografering och visning.

Att lägga ut annonsen i sociala medier gav en hel del uppmärksamhet och hjälpte sannolikt till med att öka intresset för visning och budgivning.

Hur kommer FIRE-rörelsens Obi-Wan Kenobi att ”investera den här vinsten”? Det blir en flera gånger större bostad med egen trädgård och garage.

FI for life! RE periodvis och på deltid beroende på karriärmöjligheter och val av livsstil.