Jag listar även fem punkter hur man kommer igång med aktieutdelning och går även igenom poddens stående inslag: de tre heliga. Dessutom får du som lyssnar höra en del om min egen investerings- och utdelningsresa samt en massa annat härligt ekonomiprat.
Side Hustle betyder i detta sammanhang extraknäck, och allt fler sådana kan eventuellt göra oss ekonomiskt fria till slut. Särskilt om de är passiva inkomster.
Hernhags Utdelare. Efter att ha sålt i AT&T i måndags köpte jag i samma andetag aktier i Tele2 och Bahnhof samt i Broadcom.
Tele2 B har fallit i kurs och står nu inte så mycket högre jämfört med när jag tog hem en storvinst där för några år sedan. Samtidigt har bolaget fortsatt att renodla och verkar ha mycket bättre koll på sin långsiktiga strategi än AT&T.
Jag satte största delen av kapitalet i Tele2, som en lågriskaktie med hög utdelning. Hade det inte varit för att Kinnevik slopat den ordinarie utdelningen och att deras aktie knappt har någon substansrabatt längre hade det varit ett alternativ. Nu blir det bra att göra en återkomst i Tele2 igen. 2018 sålde jag Tele2 och köpte bl.a. Brookfield Renewable, vilket var ett bra byte.
Tele2 har kassaflöden som räcker till investeringar och utdelning, särskilt efter sparprogrammet. Värderingen känns inte längre för hög. Planen är att vara mer långsiktig i aktien denna gång.
Det andra nygamla innehavet är Bahnhof. Kursen har rekylerat och deras utdelningstrend imponerar. Direktavkastningen är heller inte alltför låg, då 1,9 procent är bra för ett tillväxtbolag. Webbhotell och bredband hör framtiden till, men jag önskar att Bahnhof ägde mer infrastruktur.
Mitt inhopp i Bahnhof 2017 var lyckat och precis som i Tele2 hoppas jag vara mer långsiktig denna gång, även om stora kursrusningar och/eller inbromsad tillväxt för bolaget kan få mig att sälja.
Borde jag aldrig ha sålt i Bahnhof? Kapitalet arbetade bättre på annat håll i kursnedgången 2019, men bra bolag återhämtar sig nästan alltid förr eller senare.
Jag fyllde även på mitt innehav i amerikanska Broadcom, som utvecklar allt från teknik som finns i en iPhone till antivirusprogram. Stora utdelningshöjningar de senaste åren och ett kassaflöde som täcker utdelningen.
Broadcom är en bred slagsida mot IT helt enkelt. Bättre tillväxtförutsättningar än AT&T tror jag de har också, utan att risken känns alltför hög. Direktkastningen är 3 procent, vilket är hyggligt.
Sammantaget höjer jag risken och sänker direktavkastningen genom att ha bytt ut AT&T mot Tele2 som lågrisk och Bahnhof och Broadcom som vanliga utdelningsaktier. Läs mer om mina olika delar av aktieportföljen här.
Tillväxtchanserna ökar samtidigt och bonusutdelning från Tele2 kommer redan i sommar enligt planerna. Bahnhof känns som ett bra tillväxtcase även det kommande decenniet och Broadcom ger stabilitet och lagom tillväxt samt bredd mot flera framtidsområden inom IT.
Efter att ha räknat på saken har jag av strategiska skäl sålt ut hela mitt innehav i amerikanska telebolaget AT&T.
Jag sålde mina aktier i måndags till en kurs på strax över 30 dollar. Efter att AT&T delat ut aktierna i TimeWarner sjunker aktiekursen med värdet av det bolaget, troligen ned till 22,50 dollar då jag beräknar att det står för en fjärdedel av värdet.
Direktavkastningen sjunker därmed från nuvarande 6,9 procent till fortfarande höga 5,4 procent. Utdelningstrenden är säkert säkrare efter sänkningen, då utdelningsandelen sjunker, men det räcker inte.
Utdelningen per aktie sänks med mer än vad som motsvarar den avknoppade delen TimeWarner. Annars hade vi kunnat justera utdelningen för avknoppningen, som när Atlas Copco delade ut Epiroc. Då sänkte industribolaget utdelningen per aktie, men justerat för utdelningen var den oförändrad. Nu sänker AT&T oavsett hur man räknar.
Första gången jag sålde AT&T var i juli 2018. Då inför den stora fusionen med TimeWarner.
Det finns flera anledningar till att jag återigen säljer AT&T. * Inkonsekvensen. De vara bara tre år sedan bolaget förvärvade TimeWarner för det fanns så stora och viktiga synergier. Nu plötsligt är det mycket bättre att AT&T inte äger något, utan deras aktieägare ska direktäga mediadelen som ska slås ihop med Discovery för det finns så stora och viktiga synergier i den affären istället. Jag har tappat förtroendet för koncernens långsiktiga affärsförmåga efter denna helomvändning. * TimeWarner var trots allt den del av koncernen där tillväxten var snabbast sett över tid och när det inte råder pandemi. * Skulle jag vilja äga ett separat innehållsbolag inom streaming skulle jag välja Netflix eller möjligen svenska Nent som äger Viaplay. * Jag ser inte vad som ska driva upp kursen långsiktigt i AT&T. Ständiga omorganisationer måste göra det svårt att fokusera mot tillväxt.
Kursmässigt tjänade jag inget i svensk valuta, men direktavkastningen gör så att jag ändå fick någon form av vinst totalt sett. En okej liten avkastning i en aktie med rätt låg risk.
Mitt första och största köp i AT&T den här vändan var i december 2018 till kursen 27,36$ vilket var bra tajmat. Därefter har bolaget inte levererat.
Mina aktietips i DI i den 24 mars 2021 har fått en bra start (länk till artikel bakom betalvägg hos DI). Hittills ligger jag före börsindex sett till totalavkastningen. Det är trevligt då rubriken var offensiva: ”Högutdelarna alla borde äga – ”bästa utdelningshöjaren”.
Om du inte prenumererar på tidningen kan jag avslöja att aktierna är Astra Zeneca, Bahnhof, Castellum, Hexagon, Investor A, SBB B och Swedish Match.
Här är min tabell där jag följer upp aktietipsen:
Tabell per den 23 maj 2021. Procent är kursuppgång plus aktieutdelning.
Främst är det uppgången i SBB som har varit oväntat stor nu under våren.
Det rubriken ”Högutdelarna alla borde äga” syftar på är Investor, Castellum och Swedish Match. Det är tre stabila och bra bolag vi kan ha långsiktigt i en aktieportfölj.
Jag gillade de andra aktierna på lite kortare sikt och/eller av andra anledningar.
Uppdatering den 25 maj 2021: Alla aktierna ovan är inte högutdelande aktier. Däremot är Castellum, Investor och Swedish Match tre högutdelande bolag då en stor del av deras kassaflöden går till utdelningen.
Rent tekniskt finns det mycket jag ännu inte kan eller förstår, så rätta mig om jag har fel.
Med den brasklappen kommer här sju anledningar till att det finns en ljus framtid för blockkedjor:
Blockkedjor är faktiskt rätt säkra, då det enkelt uttryckt krävs att du hackar miljoner datorer samtidigt för att komma runt dem. Något du kan höra mer om i Sparpodden 391 (länken går till avsnittet på Soundcloud). Enskilda kryptobörser är däremot inte lika säkra, utan kontona kan hackas.
Blockkedjorna kan användas för en typ av smarta kontrakt, som kan användas till äganderätter av digitala tillgångar via så kallade NFT:er.
Blockkedjorna är tekniken bakom smarta avtal för handel, allt från konstverk till ID-handlingar.
Alla blockkedjor kräver inte allt mer energi i takt med att de används allt mer.
Flera centralbanker överväger egna valutor som bygger på blockkedjetekniken.
Då transaktioner ligger helt öppet i t.ex. bitcoin går det faktiskt lättare att spåra kriminella transaktioner (och eventuellt också personer) än via det vanliga banksystemet. Lite mer om det framkom 36 minuter in i podden Fill or Kill # 318 (länk till avsnittet på Soundcloud), även om källan de intervjuade där verkade fullständigt kryptofrälst.
Etiopien har bekräftat att de samarbetar med bolaget bakom Cardano för att utveckla ett system som ska användas av landets skolsystem. Det visar på en intressant användbarhet för kryptotekniken.
Aktierna jag köpt till min sparportfölj: Förutom Cardanos valuta ada har jag även mycket små testpositioner i Coinshares och Coinbase. Riskerna är höga och spekulationen i hela branschen är stor. Sett på tio år vill jag ha exponering mot denna framtid.
Alla ska inte chansa på kryptovalutor och kryptoaktier. Vi får vara redo för nya stora nedgångar och att vissa valutor helt tappar värdet. Då vi ännu är tidigt i utvecklingen av blockkedjor tror jag ändå att potentialen gör att det för riskvilliga är värt risken att ha någon form av exponering.
De senaste veckornas stora kursrörelser i bitcoin och andra kryptobaserade tillgångar lär vara vardagsmat även i framtiden.
