2020 års nya aktieportfölj som jag förvaltar som en indexfond var Ren Energi och Vatten (REV). Eller om man så vill grön energi och vatten. Fonden bestod vid starten av nordiska och nordamerikanska aktier i bolag som antingen är vattenverk eller producerar relativt ren energi. Uppdatering juli 2024: Enbart nordamerikanska aktier från och med juli 2024.
Ren energi och vatten-indexet består av följande 14 aktier: American States Water (AWR) – vattenverk med 65 år av utdelningshöjningar American Water Works (AWK) – vattenverk med 11 år av höjd utdelning i följd Atlantica Sustainable Infrastructure (AY) – grön energi och lite vattenavsaltning Brookfield Renewable Partners (BEP.UN) – ren energi med stigande utdelning Canadian Utilities (CU) – energibolag som höjt utdelningen 48 år i följd Climeon B (CLIME B) – svensk värmeenergiåtervinnare med hög risk/chans-faktor Eolus Vind B (EOLU B) – svensk vindkraft Hannon Armstrong Sustainable Infrastructure Capital (HASI) – finansierar gröna projekt Innergex Renewable Energy (INE) – grön el med 7 år i följd av utdelningshöjningar Neste (NESTE) – finskt förnyelsebart bränsle Nextera Energy (NEE) – ren el med 17 år av utdelningshöjningar i följd Southern (SO) – energibolag som höjd utdelningen i 19 år TransAlta Renewables (RNW) – energi med månadsutdelning York Water (YORW) – vattenverk med aktieutdelning sedan 1816
Alla aktierna ger utdelning utom chansaktien Climeon, som är i för tidig fas för det. Aktieportföljen är ungefär jämnviktad från starten och jag har den i en separat KF. Har du svårt att hitta aktierna hos din nätmäklare prova tickern som står inom parentes vid varje bolagsnamn.
Aktieportföljen är inte exakt likaviktad, men nästan. Här är utvecklingen under första dagen för de innehav som är något större än de andra.
Vattenverken har stabil intjäning och kan gynnas av en eventuellt kommande upprustning av den infrastruktur för vatten och avlopp i USA. Annars är det svårt att hitta bra sätt att investera i vatten som tillgång. I alla fall sedan vattenrenaren Aqua Ventures blev uppköpta och avnoterade.
De gröna energibolagen har lite svängigare efterfrågan och priser, men gynnas långsiktigt av att elfordonen kommer att ta över och att webben kräver allt fler servrar som drar el. Sol, vind och vatten och trevliga kraftkällor och naturgasen är relativt anständig. Till energiproducenter räknar jag även finska Neste, vars förnyelsebara bränslen utvecklas ur båda naturliga råvaror och återvinning. De levererar redan förnyelsebart flygbränsle.
En svart svan är en händelse som de flesta inte kunde förutse hända vid ett visst tillfälle. Då är majoriteten mer eller mindre oförberedda och konsekvenserna blir stora.
Att förbereda sig inför något oväntat låter kanske omöjligt, som en paradox. Det handlar enligt mig om att ha rätt strategi, livsstil och ha resurser att parera det oväntade när det kommer. Att ha stabilitet och marginaler i privatekonomin och i livet i övrigt.
En svart svan på börsen betyder oftast att det blir börsras. Att kalla enskilda negativa eller positiva bolagsrapporter för svarta svanar vore att urholka begreppet, som snarast syftar på stora och långsiktigt avgörande händelser och processer.
Skaffa gärna kunskap om vad som händer när en svart svan träffar börsen eller samhället i stort. Börsen kan skaka av sig saker på allt från några månader till några års tid. En svart svan startade börskrascherna 1987 och 2020, medan det kom en mitt i nedgången 2008 i form av Lehmankraschen.
Pandemin och coronakrisen 2020 var det ingen permabjörn som varnade för. Ok, det var det säkert, men dessa kroniskt negativa spekulanter ropar ”vargen kommer” året om hela sina karriärer så det är svårt att ta de på allvar.
Uppdatering 12 augusti 2021: Enstaka bedömare varnade för pandemin några månader innan den blev ett globalt hot, men ingen varnade för att hela samhällen skulle stängas ned och införa utegångsförbud. Pandemin och coronakrisen 2020 blev därför enligt mig ändå en svart svan om vi räknar in alla konsekvenser av den. Även bildtexten ovan uppdaterad med detta.
Kontanter är kung, i alla fall i orostider. Likvider sänker din privatekonomis risk och ger dig möjligheter att agera. Förutom att ha lite sedlar hemma och kanske även ett guldmynt som du kan omsätta i cash är det digitala kontanter jag menar här. Likvider helt enkelt.
Långsiktigt är likvider inget som ger avkastning i så här i lågräntetider, men att ha kapital i reserv är strategiskt rätt. Detta både för att kunna täcka vanliga hushållskostnader och för långsiktiga kapitalutgifter.
Räntefonder är inget som är tryggt och alltid lättillgängligt, så tänk igenom vilken strategi för räntesparande som eventuellt passar dig. Likvider kan däremot snabbt omsättas till fyndköp på börsen via aktier eller aktiefonder.
Cashflow is more king
Kassaflöde är långsiktigt bättre än likvider. Då grunden i min aktieportfölj är utdelningsstrategin har jag även i en coronakris ett kassaflöde från mina aktier. Detta även om många börsbolag ändrade sina utdelningsförslag och sänkte utbetalningarna. Det gör att jag tillsammans med likviditetsreserverna alltid har en krigskassa som fylls på för att jag ska kunna må bra att aktiesparandet. Då blir det nämligen lättare att undvika panik som kan få en att sälja nära botten i en börskrasch.
För att vara säker på att ha goda kassaflöden året om behöver du olika inkomstkällor.
Ha flera olika inkomstkällor
Ju fler olika inkomster du har desto mer sprider du riskerna. Själv hade jag åtta olika inkomstkällor 2019. Sinar en källa för intjäning kanske de andra står sig. Å andra sidan måste du då se till så att du inte blir för spretig i din försörjning, utan att du hinner och klarar av att fokusera mot alla.
Förutom att sprida riskerna till olika aktier i olika branscher behöver vi även investera i olika tillgångar. Kontosparande och aktier kan vara basen i ditt finansiella sparande, men att äga sitt boende och ha låg belåning där samt äga lite råvaror är också bra.
Detta mycket beroende på vad du kan om de olika tillgångsslagen, vad du har för tidshorisont och vilken typ av sparare du är.
Hur du bygger stabila och säkra portföljer med olika finansiella tillgångar kan du läsa om i Tillgångarna som gör dig rik. Köp gärna boken – du hittar den hos Bokus och Adlibris samt signerade exemplar från Sterners Förlag.
Beroende hur du är som placerare kan olika tillgångsfördelningar passa olika bra. Helt klart är att de flesta inte ska ha allt i aktier hela tiden. Att komplettera med fastigheter, råvaror, räntebärande kan öka stabiliteten i din portfölj och för din privatekonomi.
Ha rätt försäkringar och andra skydd
Då en svart svan kan komma även inom andra områden i livet behöver du försäkringar. Jag rekommenderar hemförsäkring och en sjuk- & olycksfallsförsäkring. Livförsäkringar kan vara bra också. Att vara med i a-kassan är i regel värt pengarna, även om jag inte är det då jag inte tror jag skulle kunna få något på grund av alla mina olika inkomstkällor som företagare. Företagsförsäkring och trafikförsäkring behövs i förekommande fall.
Att lära sig kampsport och självförsvar är ett annat sätt att förbereda sig för en svart svan. Liksom att träna på sin sociala kompetens, så man läser av folk och potentiellt farliga situationer rätt.
Av olika skäl håller jag mig alltid nykter och tar inga andra droger heller, vilket sänker en del risker det också.
Att ha cykelhjälm i trafiken och att använda bilbälte är två självklarheter. Här kan listan göras lång, så jag säger använd sunt förnuft och lev ett lågriskliv.
Passiv inkomst är en del av vägen till att bli rik. För att nå framgång behöver vi skapa värde för andra och få hävstång via skalbar inkomst.
Det är bättre att fokusera mot det som är skalbart, då passiva inkomster är delvis en myt. Det beror på att allt vi tjänar kräver att vi först är aktiva och därefter i någon mån att vi förr eller senare är aktiva igen. Sällan eller aldrig får vi därför helt passiva inkomster.
Vad som är passiv och aktiv inkomst är en gråzon och inget man enkelt bara kan dela upp. Låt oss därför diskutera skillnaderna lite djupare.
Skillnaden. Mer aktiva inkomster kräver mer tid och energi än de mer passiva, men du får å andra sidan ofta mer kontroll och insyn i något du är mycket aktiv i. Jämför att driva eget företag med att äga aktier i ett börsnoterat storbolag.
Fördelen med de mer passiva källorna till intjäning är att du klarar i regel av att ha många fler. Därför är det en uppenbar fördel om du kan bygga upp sådana kompletterande intäktsströmmar i din privatekonomi.
Enligt tidochpengar.se kräver passiv inkomst ”…inget aktivt deltagande – i den dagliga driften – från den som tjänar den passiva inkomsten.”
Det är bra formulerat, men jag tycker att det nog blir en hel del aktivt deltagande i daglig drift eller i vart fall aktiv övervakning om du ska syssla med de exempel som ges, som apputveckling, mjukvaruförsäljning SaaS, blogga eller vara influenser.
Fast är du aktiv först kan du vara mer passiv senare. Skillnaden är som sagt ofta en gråzon.
Därför ska du skaffa dig hävstång, inte passiv inkomst
Nyckeln till höga inkomster överlag är i regel skalbarhet. Att du får hävstång på det du gör och äger.
Det populära men anonyma kontot Success Secrets TV i You Tube-klippet nedan ger tio sätt att skapa passiva inkomster. Flera av exemplen är skalbara, men hur passiv är du om du investerar i aktiebolag eller fastigheter, skriver en bok, handlar domäner, startar en blogg, säljer sina foton på licens på Shutterstock, marknadsför andras produkter via affiliate-länkar, kör Uber, hyr ut ditt rum eller skapar YouTube-videor?
Jag tycker det är bra idéer för att tjäna pengar och vi kan vara rätt passiva i några av fallen, men alla kräver minst någon form av bevakning eller administration.
Och kör du Uber behöver du vara riktigt aktiv, inte passiv (såvida du inte lyckas få tag i en självkörande bil då). Anställer du chaufförer blir du vd för en taxifirma och hur passivt är det?
Du kan däremot få hävstång på din insats om du klarar av att tjäna allt mer utan att du arbetar mer. Detta via högre priser, fler följare i sociala medier eller fler bokköpare, etc.
Skalbarhet är nyckeln. Därför är det bättre att leta efter något som ger dig hävstång, jämfört med mer allmänt att leta passiva inkomster. Jag tycker för övrigt att vi ska försöka få hävstång i både på tid och energi, inte bara inkomsten.
Så skaffar du dig skalbarhet och hävstång
För att nå framgång behöver vi skapa värde för andra och få hävstång via skalbar inkomst. Produkter som ger värde och som ger stordriftsfördelar blir lönsammare ju mer man skalar upp dem. Exempelvis att licensiera ut en produkt man skapat.
Mycket handlar om att bli effektiv och göra rätt saker, ha system och investeringar som arbetar åt dig och som du (aktivt men bara då och då) övervakar och tittar till.
Bästa sätten att skaffa dig hävstång på tid, energi och inkomster är att hitta det som kan arbeta åt dig.
Kapital. Kan arbeta åt dig via olika investeringar dygnet runt året om. Sen kan du vara mer eller mindre aktiv med ditt kapital. Mina utdelningsaktier ger mig kassaflöde året om även om jag ligger och sover, men ställs utdelningen in behöver jag ta ett aktivt beslut.
Anställda. De som jobbar åt dig skapar mer än vad du hade kunnat åstadkomma själv.
System. Här pratar vi allt från tradingbots till program som hjälper dig bli effektiv. Eller olika typer av samspel mellan dig och samarbetspartners, intressenter och samhället. Biblioteksersättningen är ett system som ger författare royalties automatiskt. STIM ger musikskapare intäkter. Har du patent på ett program eller en uppfinning som du licensierat ut har du ett system för att tjäna pengar på det.
Hyr du ut ett rum eller ett fritidshus kanske du har en uthyrningsfirma som sköter städning, nycklar och betalningsrutinerna. För min lägenhet i Spanien har jag det så det finns med andra ord ett sorts system som underlättar och sparar tid och energi för mig. Alla inblandades olika rutiner och regler utgör systemet och kapitalet jag stoppade in i investeringen arbetar åt mig.
Rutiner. Oavsett om det är i jobbet eller privat är enskilda rutiner något som du kommer ihåg att göra och du gör det antagligen snabbt och effektivt. Rutiner är enklare och mer grundläggande än system och de är ofta mer praktiska. Systemen består i regel av massor av olika rutiner som du och andra utför.
Ska du hinna skapa bra system och få gott om kapital som arbetar åt dig behöver du sannolikt smarta rutiner i vardagsgnetet för att hinna och orka allt. Jag äter ofta frukost samtidigt som jag bland annat läser, startar upp datorn, svarar på kommentarer till inlägg här på hernhag.se, kollar mejlen eller ser ett YouTube-klipp. En morgonrutin som sparar tid.
Uppföljningen av de aktietips i Dagens Industri (DI) som jag gav i våras visar tydligt att tillväxtaktier är det som går klart bäst på börsen under 2020.
I mars gav jag tre aktietips i DI och påtalade att många aktiebolag riskerar att sänka utdelningarna. De tre aktietipsen var inkassobolaget Intrum, IT-bolaget Sinch och skogsbolaget Stora Enso R. Se artikeln på di.se (bakom betalvägg).
De tre aktierna jag tipsade om i DI gick däremot bra och Sinch är kursraketen nummer ett. Hittar man en riktig tillväxtpärla kan det dra upp en liten portfölj rejält. Sinch är heller inte precis enda IT-aktien på Stockholmsbörsen som gått upp rejält i år.
På grund av de stora kursrörelserna från intervjutillfälle 12/3 och publiceringsdag i DI 13/3 har jag här två startdatum för uppföljning. Kursdatum 10 juli 2020.
Det är talande att amerikanska Nasdaq där många teknikaktier är börsnoterade är upp 18 procent bara i år. Som om coronakraschen inte ens hänt. Tillväxtaktier brukar annars svänga mer än genomsnittet, men att digitaliseringen av samhället för en extra skjuts framåt nu gör att efterfrågan ökat istället för att minska för flera men inte alla IT-sektorer. IT framstår i år som defensivt i betydelsen konjunkturokänsligt.
Den 21 april gav tips på tre lågriskplaceringar i form av fastighetsaktierna Klövern Pref, Sagax D och blandfärsens Volati Pref. Artikeln finns bakom betalvägg hos DI.se.
Hög direktavkastning är en trygghet, men den låga risken gör att den här typen av aktier inte hänger med ett börsindex uppåt. Det är förväntat och normalt. Vi köper de tryggaste aktierna för att få något som avkastar mer än räntebärande, inte för att slå ett börsindex.
Tre lågriskaktier. Bättre än börsindex i nedgång, sämre i uppgång. Kursdatum 10 juli 2020.
Under sommaren gav jag ytterligare tre aktietips i DI, men uppföljning av dessa återkommer jag till senare.
Via Storytel har jag lyssnat på superboken Factfulness av Hans Rosling (med Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling). Här är de bästa faktabitarna och mina slutsatser.
Att många makthavare, högutbildade och andra svarade sämre än slumpen på Roslings frågor är häpnadsväckande, men kanske inte förvånande. Nobelpristagare kanske inte är tillräckligt breda i sitt fokus för att vara allmänbildade.
De flesta människor får tydligen stryk av slumpen när det gäller att svara på Roslings grundläggande frågor. Inte konstigt att den politiska debatten och medias svarta rubriker är så negativa är när så många är sämre än schimpanser som tokchansar på alla frågor.
Förklaringen till de dåliga svaren är enligt Rosling att många har en gammal världsbild, det som rådde för 30 år sedan eller längre tillbaka. Så oerhört mycket i världen ser allt bättre ut nuförtiden, men många som hört Rosling tog inte till sig fakta utan höll fast vid sina felaktiga uppfattningar.
Folks felaktiga världsbild beror tydligen på hur hjärnan fungerar, den är negativ och drar förhastade slutsatser för att det fick mänskligheten att överleva på stenåldern.
Världens utveckling går generellt sett åt rätt håll
Antal katastrofer minskar i världen enligt Gapminder. Apropå katastrofer var det faktiskt ingen som dog av radioaktiv strålning varken i Tjernobyl-olyckan 1986 eller efter tsunamin som slog ut japanska kärnkraftverket i Fukushima 2011. Folk dog av andra orsaker.
Antal döda i strid minskar långsiktigt. Graf från boken Factfulness. Lyssnar du på ljudboken via Storytel är det bara att klicka på Hans Rosling så får man fram e-boken.
Alla förbättringar ovan innebär att det är fel är tala om vi och dem, rika och fattiga. Den bilden av världen är tydligen över 50 år gammal nu. 75 procent av jordens befolkning lever i i-länder med omkring medelklassnivå. Den extrema fattigdomen halverades mellan 2005 och 2015 och var 2017 nere på 9 procent. Tänk därför inte kollektivt och dra folk och länder över en kam!
Mina ganska ganska långtgående slutsatser
På så vis är boken Factfulness enligt mig ett (ej uttalat eller avsiktligt) stöd för demokrati, global handel och kapitalismen. Att en miljard asiater på några decennier har nått svensk medelklass rent ekonomiskt är ett resultat av den internationella handeln. Att vi flyttat arbeten och produktion dit. Att tillväxtmarknadsländerna växer och driver på efterfrågan samtidigt som digitaliseringen effektiviserar och tar fram fantastiska produkter.
Factfulness tycker jag även indirekt förklarar varför vissa alltid är negativa till börsen, så kallade permabjörnar. Deras hjärnor och medias ofta negativa rubriker spelar dem ett spratt. Rädsla och negativitet höll människan vid liv på stenåldern, men i tider när allt blir bättre blir vi lätt lurade av våra känslor och instinkter. Permabjörnarna verkar bli det kroniskt.
Vi optimister har roligare och tjänar generellt sett mer pengar över tid än den som alltid spekulerar i sämre tider trots att börsens hundraåriga(?) trend uppåt. De långa megatrenderna talar för en bättre värld i de flesta fall.
Hans Rosling ger även en känga åt miljörörelsens domedagsprofeter. Sluta skrämmas och överdriv. Inget mer ”prat, prat, prat” utan nu är det dags för handling. Trenden för klimatet är att det blir varmare och då är det viktigt med korrekt data, inte att ropa vargen kommer. Överdrifter riskerar enligt Factfulness att underminera klimatrörelsen. Det här med klimatflyktingar är ett exempel på det då det tydligen finns mycket lite stöd för en koppling mellan antalet flyktingar och klimatet.
”Tygla alla dina dramatiska instinkter.”
Jag tycker det är mycket bättre att investera i grön energi och energieffektivisering så att utsläppen minskar, än att åka runt och prata om att världens undergång är här. Att gripas av panik och agera som om huset brann är helt fel. Det behövs fakta och rätt åtgärder, inte överdrifter och känslor.
Pandemier då? Hans Rosling var på plats när Ebolan bröt ut i Liberia 2014 och åtgärderna med social distansering hjälpte då. Det gav Rosling erfarenheter även av hur myndigheter ska och inte ska agera, vem som ska ge resurser till vad. Han lärde sig att många pratar för sin egen sak, då bildligt uttryckt alla med en hammare alltid kommer att betrakta allt som spikar.
I Wuhan-coronavirusets 2020 saknar jag Rosling. Undrar vad han hade rekommenderat för typ av nedstängningar och vad hade han sagt om politikers och myndigheters agerande?
Mer läsning om hur världens utvecklas åt rätt håll
Vill du veta ännu mer om varför du ska vara optimist? Här är länkar till mer läsning på andra sajter.
