Marcus Hernhag

Frisk ett helt år – jag fortsätter med Wim Hofs andningsövningar

Träning och andningsövningar håller oss friska tror jag.

Jag har i skrivande stund varit frisk i ett år. Det är inget personbästa, men en klar förbättring jämfört med de tre sjukdomar jag hade under de första fyra månaderna 2019. Då krassligheten jag kände i april ifjol var en fortsättning på influensan månaden innan är det egentligen över ett år utan ny sjukdom.

Inte en enda förkylning eller influensa. Det närmaste en sjukdom jag kommer är en kväll i Spanien i februari då det kändes som om jag fick lindrig feber i ett par timmar, men det gick över snabbt. Jag kände bara något stelt konstigt i magen de efterföljande dagarna. I övrigt allt normalt och fullt frisk.

Då detta är det värsta på ett helt år kan du lita på att jag kommer att fortsätta med det som jag tror har förbättrat mitt immunförsvar. Med betoning på tror. Här är tre knep för att hålla sig frisk (med reservation för att jag är utanför min expertis här):

Andningsmetoder

Från sommaren 2019 har jag kört Wim Hofs andningsteknik varje dag. Minst två så kallade ronder i följd, gärna mer om jag känt något i halsen. Då brukar det försvinna, liksom spänningar i kroppen och hjärnan blir utvilad igen. Syresättningen vilar upp skallen och får mig att slappna av i en märklig kombination. Det är min upplevelse.

Att mitt immunförsvar verkligen blir bättre har jag inte direkt vetenskapligt bevisat, men jag mår bra av Wim Hofs andningsövningar och jag kommer att fortsätta. Det är som meditation för mig. Det här är den största förändringen jag gjort sen sjukdomsperioden i början av 2019 och den som känns mest avgörande. Nu kan jag antagligen bli sjuk ändå vilken dag som helst om jag har otur och någon nyser mig i ansiktet eller nåt. Det finns inga garantier för friskhet, antar jag.

Det verkar vara få som systematiskt följer mitt råd av de i min närhet som jag pratat med om Wim Hofs andningsövningar. Är jag verkligen ensam om att göra dem varje dag?

Jag har definitivt inte fullt ut anammat det där med att duscha i iskallt vatten dagligen, men lite kallt vatten en stund i duschen de flesta dagar för blodcirkulation och immunförsvar(?) tvingar jag mig till. Det är rena andningsövningen det också, då djupa andetag och att blåsa ut luft hårt gör att det kalla vattnet känns mindre kallt.

Träning och sömn

Som du vet tränar jag regelbundet och sover alltid ut om morgnarna om jag kan. Att träna både styrka och kondition är hälsosamt på många olika vis och för immunförsvaret är sömn viktigt. Det där med att ställa alarmet och gå upp tidigt om morgnarna för att få ett försprång mot andra i karriären är inget för mig. Grant Cardone har haft en rant om att man måste ”beat the sun”. Det morgonpigga gör på morgonen gör jag på kvällen, så jag ligger före ändå. 🙂

Vitaminer

Lika bra som jag är på att dricka grönt te och liknande, lika dålig är jag på att äta grönsaker. Under året har jag därför börjat komplettera med c-vitamin i brustablettform och under våren 2020 även d-vitamin i pillerform. En vanlig dag tar jag inget av detta, men känner jag något i halsen är det lika bra att komplettera frukt- och bärätandet med mer vitaminer, tänker jag. Har fått för mig att det ska vara bra för immunförsvaret, men vad vet jag om näringslära.

Motsvarande när det gäller till exempel Lovisebergs juices med rödbeta och spenat. Det är mest äppeljuice och de är inte direkt billiga, men jag dricker hellre än jag äter grönsaker så om alternativet är inget alls så kanske en liten flaska i veckan gör någon nytta för hälsan. Att äta råvarorna är förstås mycket bättre och lite spenat har jag börjat tvinga i mig enstaka gånger.

10 procent av mina utdelningar borta

Jag har i ca tio års tid i ett kalkylblad skrivit upp mina aktieinnehav och hur mycket utdelningar jag får om året från respektive innehav. Numera är det Google Sheets där Google Finance levererar aktiekurser rakt in i bladet som gäller. Det tal jag mäter mina aktieframgångar med är i första hand inte kursuppgångar eller vad aktieportföljen är värd utan summan av alla aktieutdelningar på årsbasis. Med det sagt jagar jag aldrig högsta direktavkastningen, utan det ska vara trygg men hög eller växande utdelning.

Det som skiljer min utdelningssumma från den årliga utdelningsgrafen ovan är att den utgår från kalenderår och faktiska utbetalningar. Mitt kalkylblad räknar ut mina utdelningar på årsbasis per senaste utdelningsbesked. Summan var i slutet av 2019 högre än vad jag fick utbetalt till mig under kalenderåret 2019 då en del nyköp gjordes successivt under året. Den senaste toppen var i februari innan börsraset, men efter börsbolagens förslag till utdelningar.

Nu i april 2020 är mina utdelningar på årsbasis ned med knappt 10 procent från toppen. Valutakursförändringar ingår i siffrorna. Tappet sker trots att jag i nedgångarna passat på att nettoköpa aktier för likvider motsvarande 1-2 procent av portföljen.

Orsaken är dels att jag i mitt kalkylblad satt noll i utdelning på Alfa Laval och Nobina och dragit ned Beijer Almas utdelning med hälften. Kanske delar de båda industribolagen ut mer i höst, men vi får se. Estea Kapitalandelsbevis planerar också att sänka räntan från 6,25 procent till 5 procent på det nominella beloppet. Tre nordamerikanska högutdelare har jag sålt innan de hunnit sänka sina utdelningar.

Det kompenseras bara till viss del av nya innehaven Abbvie, Hexagon och Fortum. Läkemedel, IT och energiproduktion känns i vart fall tryggare än de aktier jag sålt. Förutom de nordamerikanska har jag även gjort exit i bemanningsbolaget SJR. Dessutom har jag minskat en del i Nobina, då mitt förtroende är lite lägre för bussbolaget nu efter utdelningssänkningen.

Det gäller att klara ett värstascenario

Om målet är att vara ekonomiskt fri gäller det att vara förberedd på värstascenarion. Ett av de viktigaste sakerna för att skydda sparportföljen i en börskrasch är att hålla riskerna nere och undvika att få panik.

I värsta fall kommer de ca 10 procenten av mina utdelningar som försvunnit att bli 25 procent. Det blir så om jag tar bort all utdelning från mina tre innehav som har en direktavkastning på mer än 10 procent, Exchange Income, New Mountain Finance och Oneok. Direktavkastningar som är så höga innebär att marknaden värderar aktierna utifrån hög risk för utdelningssänkning. Att alla tre slopar utdelningen helt vore ett värstascenario, men det är ändå möjligt. Det kan också komma sänkningar på fler ställen i portföljen under det kommande halvåret. Tillägg 17 och 19 april: Bilia, Ework och Sampo är tre bolag där utdelningen kan komma att sänkas jämfört med de ursprungliga förslagen.

Det gäller att förbereda sig mentalt och praktiskt på vad som händer om utdelningarna dras in i de tre bolagen ovan. Sannolikt omplacerar jag det lilla kapital som då kvarstår i annat som bevisligen klarar pandemier. Rent mentalt får jag bita ihop och härda ut. Försöka behålla perspektivet på tillvaron.

Jag skulle även om det blir de hemska 25 procent i minus på utdelningsfronten ändå i nödfall kunna leva på mina utdelningar, så jag ska inte klaga. Dessutom har jag flera olika inkomstkällor. Vi har alla problem, men på olika nivåer. Att mitt utdelningsbygge svajar lite i den snabbast uppkomna globala krisen någonsin är ett problem, fast på en hög nivå där min livskvalitet kvarstår. Problem i paradiset är bättre än problem i helvetet.

Tjänstebolagens fälla slog igen i SJR

Tjänstebolagens fälla och tre punkter att tänka på som investerare.

2019 gick jag in i tre tjänstebolag, Bilia, Nobina och SJR. Det visade sig att jag gått in i tjänstebolagens fälla åtminstone i SJR.

Fördelen med tjänstebolag är att när det väl går bra då blir det mycket starka kassaflöden. Tjänstebolag binder inte kapital, utan kan dela ut riktigt stor andel av vinsten.

Bilreparatören Bilia och bussbolaget Nobina såg innan Wuhanviruset slog till och skapade coronakrisen ut att bli bra. Bemanningsbolaget SJR stötte på bolagsspecifika problem då deras tillväxtsatsningar inte fungerade som planerat. Det är också SJR som är mest konjunkturkänsligt, då konsulter och bemannare är lättast att avskeda. Folk slutar inte åka buss hur som helst. Ja, förutom i pandemier då men annars konjunkturstabila Nobina får till största delen betalt via fast taxa och inte via incitamentsavtal.

Pandemin 2020 kunde ingen under 2019 inte förutse och jag tror att både Bilia och Nobina kommer att klara sig genom denna krisen. I SJR drar jag däremot vissa lärdomar.

Jag underskattade risken med att investera i ett tjänstebolag utan stop loss. Förvisso kompenserade jag mig för riskerna med en relativt liten andel i portföljen, men ändå. Då cykliska bolag främst inom tjänstesektorn kan drabbas extra hårt i lågkonjunkturer bör jag i eventuella framtida affärer använda autosäljorder, stop loss. Eller sälja ändå om den långa trenden faller vidare.

Det är en annan sak att köpa aktier i en fallande kurstrend om bolaget äger infrastruktur som har framtiden för sig. Som när jag köpte AT&T i december 2018, deras mobilmaster och kablar har ett realt värde och möter ökad efterfrågan ofta även i lågkonjunkturer.

SJR hade fin historik när jag köpte och bolaget hade till slut kunnat lyckats med sina investeringar och satsningar, men när de vinstvarnade och jag redan 2019 började räkna med att det blir utdelningssänkning våren 2020 borde jag ha sålt. Eller använt stop loss.

Coronakrisen är löken på laxen, särskilt för ett tjänstebolag där jag inte känner jag har koll på riskerna. I goda tider är det en sak att inte ha det, men för att veta om bolaget kommer helskinnade ur en kris måste vi det.

SJR har tidigare såvitt jag minns uppgett bl.a. Telia som referenskund och teleoperatörer lär behöva ekonomer på huvudkontoret även i fortsättningen. Frågan är bara vilka andra bolag och sektorer SJR är exponerade mot och jag hittar inte det när jag letar. Tjänstebolaget Coor har en lång lista på stabila referenskunder i exempelvis sin bokslutskommuniké, medan det är i fallet SJR är svårare att hitta och analysera och riskhantera tycker jag.

I en osäker värld har jag därför bitit i ett riktigt surt äpple och sålt allt i SJR. Det sker i samma vecka som jag köpt aktier i läkemedelsbolaget Abbvie, som känns betydligt tryggare. Sjukdomar tar inte paus på det sätt efterfrågan på rekrytering kan göra så Abbvies utdelning känns säker medan SJR har skjutit upp sin bolagsstämma och funderar på det förslaget om sänkt utdelning.

Tjänstebolagens fälla är att efterfrågan försvinner snabbt i tuffa tider och sen i värsta fall kan vara borteffektiviserad när det vänder. Det sistnämnda mycket beroende på bransch.

Fällan slog igen i SJR via en kombination av personalintensiv verksamhet, en tillväxtmotor som hackade till och en djup lågkonjunktur. När det går bra så går det verkligen bra och när det går dåligt går det verkligen dåligt. Jag tänker inte vänta på att korten ska synas i SJR utan jag spelar hellre med ett stabilare kort framöver.

Verkligheten är inte som poker där man kan gå all-in. Långsiktiga investerare måste hålla nere riskerna.

Tre krav för att köpa SJR och andra konjunkturkänsliga aktier

Ska jag köpa SJR igen krävs det tre saker för att minimera risken för tjänstebolagens fälla. Det ska det vara långsiktigt stigande kurstrend, annalkande eller befintlig högkonjunktur och att jag använder stop loss eller liknande. SJR är en chansaktie som säkert blir bra i nästa högkonjunktur, men osäkerheterna innan dess är för stora.

Jag funderar på en säljstrategi även för industribolag som Alfa Laval och Beijer Alma. Kan jag inte helt lita på utdelningstrenderna är ju frågan hur långsiktig jag ska vara. Att skala ned är en sak, men att sälja ut helt i vissa bra bolag kan bli en del av min strategi framöver.

Nya aktien Abbvie

Hernhags Utdelare. Efter att ha funderat på Abbvie en längre tid har jag gjort slag i saken och köpt. Läkemedelsjätten har sina utmaningar, men en aktiekurs runt 80 dollar per aktie ger ändå en direktavkastning på uppåt 5,9 procent vilket är lockande.

Aktiegurun Marc Lichtenfeld har under en tid tjatat om Abbvie och visst är utdelningsströmmarna där relativt stabila. Tydligen var det fria kassaflödet för bolaget under 2019 nästan 13 miljarder dollar och utdelningarna bara 6 miljarder dollar. Utdelningsandelen är därmed under 50 procent, räknat på kassaflödet. Börsdatas uppgift säger 45 procent.

Utdelningstrenden är 47 år om vi räknar åren då bolaget hörde till Abbott. Abbvie knoppades av 2013 och avknoppningsbolag brukar generellt sett gå bra. Höjningarna av utdelningen per aktie har varit överraskande stora under det senaste året.

P/e-talet är 15 räknat på fjolårets vinst, men räknar vi på det justerade resultatet per aktie på 8,94 dollar handlas aktien till låga 9 gånger årsvinsten.

Beroendet av storsäljaren Humira (mot reumatism) minskar när/om fusionen med Allergan går i lås i maj. I runda slängar minskar andelen av intäkterna från 60 procent till under 40 procent för Humira. Det är ändå väldigt stor del och patenten för Humira går ut i USA år 2023, så det är dags att gasa inom andra områden och det gör man.

Det nya Abbvie plus Allergan minus allt i Humira skulle rent teoretiskt innebära att 2018 års intäkter på 33 miljarder dollar sjunker till 29 miljarder dollar. Detta enligt Abbvies informationsmaterial från tidigare i vintras innan 2019 års siffror fanns. Ovan på det flera nya produkter som börjat sälja och som ännu har hög tillväxt. Den delen av Abbvie ska enligt målen uppvisa hög ensiffrig procentuell tillväxt räknat 2018-2023. Samtidigt ska kassaflödena från Humira gå till att amortera på skulderna.

Allergan tillför Abbvie både läkemedel och skönhetsprodukter. Botox används tydligen både inom skönhetsområdet samt mot migrän. Juvederm fyller upp läppar och slätar ut rynkor (via hyaluronsyra) och är en konkurrent till svenska Q-meds Restylane. Efter min lyckade affär i Q-med för något decennium sedan är det kul att vara tillbaka som investerare i den här nischen.

På risksidan hittar vi utöver beroendet av Humira vissa osäkerheter kring engångsposter och synergier som man tror man ska nå. I alla fall skuldberget är något att hålla ögonen på. Nettoskulden är enligt Börsdata 30% av tillgångarna, men soliditeten är negativ. Antagligen beror det på att varumärkenas värden inte tas upp fullt ut på tillgångssidan. Sen är skönhetsprodukterna nog konjunkturkänsliga, i alla fall relativt läkemedlen. Framförallt är amerikanska läkemedel så dyra att det politiska hotet alltid kommer att finnas där för pristak eller något.

Posten i Abbvie som jag köpt till min utdelningsportfölj är medelstor i underkant. Faller aktien ökar jag, annars är jag med på uppgångar. Bra båda delarna. Sen behöver den aktien inte passa in i din portfölj så du ska kanske inte alls köpa den utan göra din egen analys, etc, osv. 🙂

Bolag jag är skeptisk till efter ändrade utdelningsförslag

Utdelningsforslag ändrade - skippad utdelning och sen slopad utdelning från Sandvik, Ratos och SSAB.

När de bästa utdelningsbolagen sänker sina utdelningsförslag på grund av coronakrisen finns det värre historier i botten av ligan. Tre börsbolag på Nasdaq Stockholm ändrade sig mer än en gång.

Industribolaget Sandvik sänkte sitt utdelningsförslag den 26 mars och den 7 april var budskapet att nu blir det ingen utdelning alls under våren. Kanske när marknaden stabiliserats i höst.

Investeringsbolaget Ratos sänkte utdelning den 23 mars och sen den 30 mars ändrade man sig igen. Nu ska utdelningen slopas helt, men men kanske återkommer hösten 2020 och delar ut om man kan.

Stålbolaget SSAB är värst då man på fyra och en halv dag ändrade sig två gånger. Den 25 mars ändrade man sig första gången och sänkte sitt utdelningsförslag och på kvällen den 29 mars var det dags igen då man ändrade till noll kr i utdelning.

Precis som jag antydde i Investerarens Podcast är det här inget som inger förtroende, även om det förstås har varit den snabbaste inbromsningen i modern tid för ekonomin.

Inga andra börsbolag har ändrat sig mer än en gång. Sandvik, Ratos och SSAB är därmed tre aktier jag kommer att vara mer skeptisk till framöver. Även om inbromsningen i ekonomin har varit tvärt är det skumt att de ändrar sig två gånger på kort tid. De tre bolagen är mer eller mindre konjunkturkänsliga så det går att spekulera hur nattsvart det blir för deras efterfrågan framöver. Handlingskraft är i och för sig bra, men när den behövs genom att ändra en ändring man just genomfört är det en varningssignal.

Oavsett om de tre bolagen plötsligt fick ny värre information och/eller om det kom ”önskemål” från huvudägare eller finansiärer får jag svårare att lita på informationsgivningen framöver. Främst Ratos och SSAB har dessutom inte heller den starkaste historiken.

Uppdatering 13 april kl 11:30: Även byggbolaget NCC hör hemma på denna lista, då de först sänkte sitt utdelningsförslag den 23 mars och sen slopade det helt den 30 mars.

Uppdatering 5 maj: Pappersmassabolaget Rottneros kan vi lägga till också, då de först tar bort sin extrautdelning och sen ändrar sig en gång till då de nu slopar även den ordinarie utdelningen.

Uppdatering 10 september: Även Husqvarna ändrade sitt förslag två gånger.