Kategorinamnet aktietips innebär inte att det är köpråd, utan att jag skriver bara om vad jag investerar i och hur jag bygger min sparportfölj.
Allt ska ses som inspiration och inget annat. Beslutet och ansvaret för att köpa och sälja aktier är förstås ditt eget. Jag guidar och föreslår, men du avgör och gör din egen analys. Detta är inte aktietips i betydelsen rådgivning och alla aktier kan sjunka i kurs så vi förlorar delar eller hela beloppet.
Hernhags Utdelare. Amerikanska bolånebolaget Arbor Realty Trust (ABR) hade 2022 och fram till i april 2023 en djup kurssvacka, för att sedan återhämta nästan allt under sommaren. Med 23 procent av den fria floaten blankad är läget extra spännande då bolaget hittills skördat framgångar.
Den fria floaten är de aktier som inte huvudägarna äger, det vill säga resten. Som kan tänkas att omsättas/handlas på börsen. Blankad innebär att aktier har lånats ut till spekulanter i nedgång, som sålt dessa för att kunna köpa tillbaka billigare. Förr eller senare måste de köpa tillbaka alla aktier.
Arbor Realty har mycket medvind och självförtroende, i alla fall är det min tolkning av det analytikern och författaren Marc Lichtenfeld skriver i analysbrevet Oxford Income Letter:
”On Arbor’s conference call, CEO Ivan Kaufman pointed out that Arbor is the only company in its space that’s growing its dividend, while all others are either cutting their dividends or paying out more than 100% of their earnings. Arbor has the lowest payout ratio in the industry at 75%. Kaufman also highlighted that Arbor is one of the only companies in the sector to have grown book value over the past three years. Arbor’s book value is up 45% during that period.”
Mer eller mindre ensamma i sektorn med stigande utdelningar och bokfört värde samt med en utdelningsandel på överkomliga 75 procent.
Direktavkastningen är så hög som 10,5 procent, trots 38 procents kurslyft på tre månader och än mer sedan i april. Utdelningen har nyligen höjts en smula, till 0,43 dollar per kvartal. Utdelningen är stigande sedan 2013.
Blankare som behåller sina positioner över tid behöver både betala ränta för aktielånet och alla utdelningar till långivaren. Med så hög direktavkastning kostar blankningspositionerna rätt mycket förmodar jag. Blankarrapporten som kom i mars anklagade Arbor för ”financial fraud”, vilket bolagsledningen förstås förnekar.
Vad gör vi med Arbor Realty-aktien
Jag behåller min nuvarande position i sparportföljen, där den väger medelhöga 3,5 procent. Direktavkastningen är misstänksamt hög, trots att bolaget går riktigt bra. Tittar vi på Börsdata ser vi tydligt hur intäkter och vinst per aktie pekar fint uppåt.
Arbor Realty Trust gynnas likt svenska storbanker när räntorna stiger från låga nivåer så det finns det logik i, även om stigande räntor i sig är dåligt för bolånemarknaden.
Jag utgår tills vidare från att blankarna har fel. Aktien är fortsätt värd sin risk för dig som vill ha en riktig högutdelare i aktieportföljen. En investering kräver att vi håller ögonen öppna och är redo för fortsatt svängig kursutveckling.
Uppdatering: I oktober 2023 sålde jag mina aktier i Arbor Realty.
Syndaktier lönar sig. Mitt nöjesaktieindex har under sitt fjärde år vänt upp och har från årsskiftet stigit 14,5 procent. Två aktier lämnar portföljen.
Det fjärde året var lite sämre än börsindex, men portföljen ligger ändå klart före börsen räknat från start. På ett års sikt är uppgången måttliga 3,8 procent, vilket är 1,6 procentenheter sämre än börsindex:
Tack vare det fantastiska första året ligger jag ändå klart bättre än OMXSGI sedan start:
Aktierna som får lämna nöjesaktieindexet efter fyra år
Normalt ska aktier lämna min ”indexfond” när branschens framtid blivit sämre. Som när jag kastade ut svenska vindkraftbolag från min gröna teknik-portfölj. Målet är annars att efterlikna aktieindex i bra bolag och bara vänta ut dem, för index tröttnar aldrig som vi människor gör med aktieportföljer.
När bolagen visar sig vara sämre än vad jag bedömt känner jag till slut att det inte ska få fler chanser. Jag kastar därför ut två innehav och kursförlorare med problem.
Det nordiska alkoholbolaget Anora möter utmaningar i form av stigande kostnader, usel resultatutveckling, kraschad kurs, sänkt utdelning. Som resultattrenden är nu är lär utdelningen sänkas igen nästa vår. Alkohol har dessutom lite för hög politisk risk, precis som den svenska vindkraften. På så vis är jag konsekvent, att jag sänker den politiska risken i de här experimentella aktieportföljerna.
Gamblingsajternas Catena Media bygger heller inga värden per aktie och nöjesindexfonden har redan Better Collective och Raketech, vilka utvecklas klart bättre.
Under övervägande är två aktier till som också tillhör portföljens allra minsta, nämligen Embracer och Storytel. Där kan det bli strukturaffärer under det kommande året. Embracer ska ta nya tag och Storytel är en uppköpskandidat.
Likviderna från försäljningarna av Anora och Catena Media ska jag normalt ¨återinvestera i de minsta bolagen som släpat efter kursmässigt. Jag tycker inte de sämsta aktierna förtjänar det, så jag tar helt enkelt ut allt från denna KF som inte behöver gå till avkastningskatt under det kommande året. Trots allt beskattas KF inte i deklarationen som en ISK.
Nöjesaktieportföljen just nu
Nöjesfonden blir därmed två bolag mindre, då jag inte ersätter de utkastade bolagen med något nytt. Här är de 13 syndaktierna:
Better Collective – affiliate inom gambling Embracer – utvecklar dator- och konsolspel Evolution Gaming – leverantör av livekasinon G5 Entertainment – utvecklar och säljer mobilspel Haypp – återförsäljare av nikotinpåsar Kambi – leverantör av sportbetting MTG B – mobilspel Paradox Interactive – utvecklar dator- & konsolspel Raketech – affiliate inom gambling Skistar – driver skidanläggningar STG – dansk cigarrtillverkare Stillfront – utvecklas dator- och mobilspel Storytel – ljudböcker
Aktieportföljen är storleksmässigt 1,3 procent av min sparportfölj. Största innehavet är Evolution med 20 procents vikt, tack vare 527 procents kursuppgång sedan starten för fyra år sedan. Snusförsäljaren Haypp har mer än dubblats sen de kom in för ett år sedan och blivit näst störst med 12 procent, följt av affiliate-bolaget Better Collective med 10 procent.
Vid start av sådana här indexliknande portföljer rekommenderar jag jämvikt. Sen låter vi de bästa innehaven löpa, upp till en 15-20 procent. Det är en gräns som jag är redo att höja successivt på framtida årsdagar, då vinnare ofta förblir vinnare. Under året får jag enligt mina regler inte ändra något i en sådan här portfölj, för index ändras inte hursomhelst. Undantaget är vid nyemissioner och avnoteringar/uppköp.
Läs mer om aktieportföljer och hur du bygger egna fonder i min bok Hitta tillgångarna som gör dig rik. Den finns till salu hos nätbokhandlare som Adlibris och Bokus samt signerad från Sterners Förlag. I boken finns dessutom mycket annat, som guld, bostäder och den viktiga faktorn att titta på om du sparar i räntefonder.
Intrum slopar utdelningen för 2024 och genomför flera andra åtgärder. När jag för Privata Affärer skrev Tumregeln som varnar för bolagskris och hade inkassobolaget som varnande exempel var jag uppenbarligen inne på rätt spår. Den artikeln är bakom betalvägg, men låt mig avslöja några detaljer här istället.
Se upp för stigande låneräntor
Vi måste alltid se upp när låneräntorna stiger mer för ett börsbolag än vad ränteläget på marknaden generellt motiverar.
Förvisso är ränteläget efter ytterligare centralbankshöjningar högre nu, men normalt innebär längre löptider högre ränta för att kompensera för risken för inflation eller kredithändelse under tiden.
Att de här tre år kortare obligationerna ändå har så mycket högre ränta beror kanske på att de är icke säkerställda. Det höjer risken för långivarna som därför kräver högre ränta.
Se upp om alla låneräntor är höga
Höga låneräntor kan vara okej om det är topplån. Ett bolag som kan låna billigt i botten och sen ändå vill låna ännu mer, kan göra det med då till högre ränta.
I fallet med Intrum verkar det inte vara så utifrån svaret jag fick i slutet av juni av Intrums IR: Kan ni inte låna av bankerna till lägre ränta än de uppåt 12% som gällde här? – Inte nödvändigtvis, vi undersöker alla tänkbara alternativ innan refinansiering och vår bild är att ett banklån med liknande löptid hade resulterat i en likande ränta som obligationen vi emitterade.
Vi pratar inte enbart om någon försämrad obligationsmarknaden med höga räntor, utan att även bankerna verkar kräva Intrum på så höga räntor för nya lån att det indikerar risk för kris.
Intrum-aktien
Intrum har nu i juli meddelat i rapporten att utdelningen ska dras in, sparprogrammet utökas och andra åtgärder. Frågan är varför man inte gjort det långt tidigare, men förr eller senare måste man kanske dra en gräns. Eller så blir läget successivt mer allvarligt så att man successivt vidtar fler åtgärder.
”Alla tillgängliga kassaflöden kommer huvudsakligen dediceras till att minska skuldsättningen och förbättra vår finansiella riskprofil. För att uppnå det kommer vi (i) undersöka att gå ut tre marknader, (ii) begränsa balansräknings investeringar i resten av 2023 och 2024 medan vi utforskar en förvaltarverksamhet, (iii) rekommendera att ingen utdelning betalas ut 2024 efter utbetalning om 13,5 SEK per aktie 2023 (~18% på aktiepris om 75 SEK) och (iv) undersöka ytterligare tillvägagångssätt att reducera skuldsättningen.”
Jag står fast vid att det är bäst att hålla sig undan aktien tills vidare. Då Intrum slopar utdelningen under 2024 finns det ingen utdelning som tröst heller. Risk för nyemission finns det också. Kortsiktig chans till uppsida finns i aktien om det eventuellt tänds ett hopp för aktiemarknaden.
Tredje året är slut för ren energi och vatten-indexportföljen. Det har kommit ett uppköpsbud på Transalta Renewable och jag byter ut renodlade nordiska vindkraftbolag mot amerikanska vattenverk.
REV-indexet fick stryk så in i vassen av det helt irrelevanta börsindexet OMXSGI där enbart svenska aktier och alla deras utdelningar ingår. Det är mest utländska aktier i min indexfondliknande skapelse, men även Nasdaq och andra index har gått klart bättre.
Utmaningar för investerare i nordisk vindkraft
Sett på tio år tror jag fortsatt på ren energi. Däremot har jag tröttnat på nordiska vindkraftsbolag. Dessa kommer under det kommande året att lyfta rejält på börsen för det säger lagen om alltings jävlighet. Jag kastar nämligen ut tre av det senaste årets kursförlorare i form av Eolus Vind, Orsted och OX2.
Här är några utmaningar för sektorn:
När det väl blåser blir ofta elpriset lågt. Prisvärda batterilösningar för att jämna ut den skillnaden är ännu en bra bit bort.
Den politiska risken känns relativt hög.
Vindkraftsprojektörer har ofta ojämn intjäning och jag är skeptisk till hur många bra platser det finns kvar på land och hur god efterfrågan därmed blir långsiktigt. Ute till havs finns det fler bra platser, men det är dyrare.
Bredare producenter av grön el har även vatten- och solkraft och kan lite förenklat sälja sådant när priserna är bra. De delarna och andra bolag som finska flygbränsletillverkaren Neste får därför vara kvar i indexet.
Två nya vattenverk och utdelningsaristokrater
Den nordiska vattenkraften ersätter jag med två amerikanska vattenverk. Middlesex Water och SJW Group är utdelningsaristokrater som höjt utdelningen i 51 år respektive 55 år. Bolagen producerar ingen energi, utan levererar vatten- och vattenreningstjänster i USA.
Allmänt är värderingarna ganska hög då efterfrågan är så stabil. Direkt hög direktavkastning får vi inte, utan den är 1,5 procent för Middlesex Water och 2,1 procent för SJW Group.
Utdelningstillväxten de senaste fem året är högst för SJW med ca 9 procent och Middlesex Water har klarat av ca 8 procent i genomsnitt. Det är klart godkänt.
Då det här är lokala monopol är det inte bara att höja priserna hur som helst, utan följa regleringarna. I USA verkar det fungera bra och den politiska risken för dessa bolag precis som för exempelvis York Water som har gett utdelning varje år sedan bolaget grundades 1816. SJW Group hävdar å sin sida att man delat ut i över 79 år i följd.
Uppköpsbud på månadsutdelaren Transalta Renewable
Transalta Renewable är under uppköp av sin huvudägare Transalta. Transalta Renewable ser efter den långa kursnedgången billig ut, så jag det kanske inte är så konstigt att de vill köpa in aktierna.
Budet: Aktieägarna för välja på 13 CAD och 1,0337 aktier i Transalta för varje innehavd aktie i Transalta Renewable. Jag väljer aktierna, även om direktavkastningen är klart lägre.
Som en liten del i den här för mig ganska lilla REV-portföljen spelar just den faktorn ingen roll. Lägre utdelning innebär dessutom som bekant mer resurser till investeringar.
14 aktier inom ren energi och vatten
Min indexfondliknande portfölj ser nu ut som följer. Nio breda bolag inom ren energi och fem vattenverk. 13 av 14 aktier är noterade i Nordamerika och enbart finska Neste är kvar av de nordiska bolagen.
American States Water (AWR) – vattenverk med 67 år av utdelningshöjningar American Water Works (AWK) – vattenverk med 14 år av höjd utdelning i följd Atlantica Sustainable Infrastructure (AY) – grön energi och lite vattenavsaltning Brookfield Renewable (BEPC) – ren energi med stigande utdelning Canadian Utilities (CU) – energibolag (el och naturgas) som höjt utdelningen 51 år i följd Hannon Armstrong Sustainable Infrastructure Capital (HASI) – finansierar gröna projekt Innergex Renewable Energy (INE) – grön el globalt (hög utdelningsandel) Middlesex Water – vattenverk som höjt utdelningen i 51 år Neste (NESTE) – finskt förnyelsebart bränsle Nextera Energy (NEE) – ren el globalt med 20 år av utdelningshöjningar i följd SJW Group – vattenverk med 55 år i följ av utdelningshöjningar Southern (SO) – energibolag som höjd utdelningen i 21 år TransAlta Renewables (RNW) – ren energi (under uppköp av Transalta Corp) York Water (YORW) – vattenverk med aktieutdelning sedan 1816
Ett orosmoment värt att nämna i den här ”aktiefonden” är Innergex Renewable Energy (INE). Utdelningsandelen ligger på 108 procent på grund av försämrat fritt kassaflöde. Två orsaker är torrare väder för vattenkraften och dyrare finansiering.
Bolaget höjer därför inte utdelningen längre, men det är inget krav för att få vara med i fonden/indexet. Däremot lite oroande och i värsta fall blir det en utdelningssänkning framöver. Då får jag fundera på ett byte av aktien.
AKTIEBOK! Fler bolagstips och mer läsning om varför ren energi är en av många framtidssektorer som jag tror på kan du få i min bok Trenderna som gör dig rik på aktier. Utvecklingen för de olika sektorerna är sedan jag skrev boken väldigt ojämn. Bolagstipsen gäller för hela 2020-talet, så det är upp till dig att välja bolag och tajma dina köp.
Hernhags Utdelare. Jag lever som jag lär och därför har jag köpt aktier i bästa preffen Volati Pref, efter att jag skrivit om den och ett par andra preferensaktier i Privata Affärer (betalvägg).
I artikeln drog jag slutsatsen att industrikonglomeratet Volati Pref ligger bäst till då de har den lägsta direktavkastningen av prefarna med 6,7 procent. Det beror på att intjäningen kommer från flera olika sektorer även om väldigt mycket är inom bygg och industri. Det betyder i sin tur att risken är låg jämfört med andra preferensaktier på börsen.
När det gäller högutdelare och i synnerhet preferensaktier behöver vi kompensera oss för att vi aldrig någonsin får några utdelningshöjningar. Det gör vi genom att välja låg risk istället.
