Konsten att ta bostadslån i spansk bank

Mycket att tänka på när jag tog lån i Spanien för att köpa bostad där. Palmer vid hamnen i Funegirola

Har du drömmar om att flytta utomlands? Jag har tagit steget och köpt lägenhet i Spanien, men det var en finansiellt äventyrlig resa att ta bostadslån i spansk bank.

Den stora fördelen med att ta bostadslån i Spanien är att ditt lån då är i samma valuta som din tillgång. Därmed sänker du valutariskerna rejält. Det maximala du får belåna din bostad med i Spanien är enkelt uttryckt 70 procent. Din valutarisk blir därmed enbart på det egna kapitalet.

Kronan har det senaste året legat på relativt låga nivåer mot euron, men skulle kronan börja stärkas vore det olyckligt att ha lånet i SEK och tillgången i euro. Fortsätter däremot utvecklingen med en svagare SEK blir det däremot riktigt bra att ha lån i SEK, som då värderas ned jämfört med tillgången som värderas i den allt starkare euron. Jag vill i vart fall inte ta stor valutarisk vid bostadsköp utomlands, det finns tillräckligt med andra risker ändå.

En sådan är att läget när det gäller regler och krångel förvärras allt mer i Spanien. Från och med 2018-2019 kom det nya regler som bankerna kanske inte var helt förberedda på i låneprocessen. Därtill förvärras reglerna för uthyrningslicenser sannolikt efter coronakrisen för att rädda hotellnäringen.

Att låna i Spansk bank

Jag lånade via Sabadell, som passande nog uttalas SabbaDej. 🙂 Enligt svar från banken i efterhand i vintras krävs det hos alla banker cirka tre månader för att få ett lån beviljat, så räkna med klart mer än två månader i alla fall. Det stora problemet var att köpekontraktet säger att affären måste bli klar senast om sex veckor, det var det i alla fall för mig och det är tydligen det vanliga. Har du betalat 10 procent av köpeskillingen till säljarna kan de behålla den och sälja till någon annan om du inte slutför affären inom kontraktstidens sex veckor.

Affären och de 10 procenten höll på att gå förlorade då Sabadell inte vara klara i tid. Vi fick heller ingen varning på förhand eller under tiden om att banken inte skulle bli klara i tid. Är det först med facit på hand som de insett att de inte hinner?

Det kändes inte helt bra att riskera att gå miste om 16k euro utan att kunna påverka något. Jag går här inte ens in på alla turer i kommunikationen med Sabadell, men de hade svensktalande personal medan vår spanska advokat pratade bra engelska och advokatassistenten var svensk. Språkligt inga problem någonstans.

Sabadells stora problem är inte främst personalen utan de nya lagar och regler som införts. Det är välmenande att sätta stopp för olika typer av brott som penningtvätt etc, men banken hängde inte med. Underbemanning och nya rutiner eller vad det kan ha handlat om.

Mitt råd om du ska låna via spansk bank är att försöka skriva köpekontraktet så du får tre månader på dig att ordna finansieringen. Jag vet inte om det går, men vi tvingades betala 1000 euro extra till säljarna för att förlänga tiden från de ursprungliga veckorna. En utgift som banken inte ville ersätta oss för.

Enligt Sabadell när vi frågade i efterhand behöver alla banker i Spanien upp till två till tre månader på sig för att ge ett banklån. Detta efter ny lag som kom maj 2019 och gav ökad administration. Sabadell behövde drygt två månader. Hur snabbt det går för andra banker vet inte jag. Har du någon erfarenhet här nyligen?
Uppdatering 8 maj 2020: Jag har förtydligat något ovan om tiden för att få ett lån och när lagen kom.

Ett alternativ är att finansiera affären i Sverige så du köper utan den spanska bankens inblandning. Det kräver att du har tillgångar att belåna här hemma. När köpet sen är klart i Spanien kan du i lugn och ro gå till en spansk bank och belåna din bostad i landet. När du får lånet kan du föra över kapitalet till din svenska bank och betala tillbaka bolånet du tog här. Den svenska banken fixar därmed bara en bryggfinansiering.

Du kan också temporärt sälja av tillgångar för att finansiera affären och sen köpa tillbaka de aktierna eller vad du sålt när lånet till slut blir klart.

Oavsett hur du gör är poängen att ordna finansieringen först, så du slipper känna den tidspress och riskera förlora handpenningen på 10 procent. Det är det jag lutar åt om jag ska investera i bostad i Spanien någon mer gång. I regel kan du inte pantsätta spansk bostad hos svensk bank, men möjligen kan det gå om en den svenska banken har verksamhet i båda länderna eller åtminstone i Luxemburg.

En annan krånglig sak är att det krävs att man tecknar en livförsäkring där alla månadspremierna blir ett belopp som ingår i beräkningarna. Banken finansierar försäkringen, du betalar försäkringspremierna månadsvis och dör du slipper ditt dödsbo betala tillbaka lånet. De 70 procent som du får belåna din nya bostad med dras livförsäkringens totala belopp bort från så du får därför inte belåna bostaden till mer än 62,5 procent. Det var det jag fick låna i alla fall. 100k euro av köpesumman 160k euro. Den här biten var så krånglig så jag är osäker än idag om jag fattat den rätt.

Dessutom tillkommer sammanlagt 10 procent i kostnader på köpeskillingen. Detta för köpeskatten, advokatkostnad och mäklararvode. Ja, du behöver ha advokat. Räknar vi bostadslånets 100k euro i förhållande till totala kostnaden (köpeskilling plus alla skatter och arvoden) blev det 56 procent för mig. Det går med andra ord åt mycket mer eget kapital än i alla fall jag trodde från början. Behöver du sen renovera din nya bostad går det åt ännu mer.

Ta svenska referenser innan du väljer spansk bank

Skulle jag låna i Spanien idag skulle jag inte gå till Sabadell utan till Bankinter. En läsare hörde av sig och räntan kan bli lägre där för oss inte-spanjorer. Med reservation för olika kreditprövningar och preliminära räntebesked vid olika tidpunkter. Jag har även hört från annat håll att Bankinter är lite smidigare att ha med att göra.

En lärdom av allt det här är att kolla än mer noggrant vad andra svenskar tycker om de spanska bankerna. Tiderna förändras och olika kontor kan vara olika bra i olika banker. Referenser och erfarenheter från andra personer i samma sits är ändå bra att få. Jag tar därför gärna emot erfarenheter från spanska banker från er läsare, skriv och kommentera här nedan.

Köpa bostad och ta lån i Spanien.

Mina olika inkomstkällor och FIRE-rörelsen

Det är en stor fördel att ha olika inkomstkällor och då gärna via både aktiva och passiva inkomster. Det sprider riskerna och möjligheterna, för över tid förändras förutsättningarna för intjäning.

Särskilt om du vill gå ned i arbetstid eller bli ekonomiskt fri behöver du mer indirekta eller passiva inkomster jämfört med en traditionell anställning. Många i FIRE-rörelsen har därför en eller flera sidoinkomster som alternativ till den huvudsakliga inkomstkällan.

Olika inkomstkällor och info om FIRE-rörelsen.

FIRE-rörelsen

Många inom FIRE-rörelsen har eller hade både vanliga arbetsinkomster och aktieutdelningar. FIRE står för Financially Independent Retired Early. Eller så betyder det Financial Independence, Retire Early. Vilket som.

FIRE-rörelsen i Sverige fick under 2010-talet ett stort uppsving och allt fler vill uppnå livskvalitet genom friare liv, flexiblare arbetstider, arbeta mindre, ha tid att umgås med nära och kära mera. För att nå FIRE bör du klara av fyraprocentsregeln.

Vägen dit kantas av hög sparkvot och långsiktigt aktiesparande. Vissa nöjer sig med FIRE som bygger på att du lever på låga inkomster och då krävs det ett sparsamt och naturnära liv som ekonomiskt fri. Andra strävar efter FIRE på en högre nivå där inkomsterna från de olika inkomstkällorna möjliggör svensk medelklassliv eller mer.

Mina olika inkomstkällor

Min väg mot FIRE har via mitt yrke gett mig möjligheterna till flera olika inkomstkällor. Jag har byggt min karriär som skribent på att testa med riktiga pengar och investera i olika tillgångar för att lära mig exakt hur det fungerar. Dels för jag behöver det för att verkligen förstå investeringen och hur det är att köpa in sig och äga den. Dels för att det är ett sätt att bli konkurrenskraftig som skribent.

Däremot tänkte jag inte på FIRE och FIRE-rörelsen förrän under andra halvan av 2010-talet. Min dröm att om att kunna leva på aktier hade jag långt innan jag började använda de begreppen. Det här med att sluta helt är heller inte min grej.

De två första bokstäverna av FIRE gillar jag och det är den enkla biten att förstå. Financial Independence. Finansiellt oberoende. Att kunna leva på våra besparingar. Retire Early behöver inte betyda att vi slutar arbeta helt. Var nu exakt gränsen går mellan arbete och fritid när min hobby att skriva om aktier blev mitt yrke. Det närmaste jag kommer Retired Early är när jag sa upp mig och började frilansa från och med 2012. Jag gick verkligen inte i pension, men lämnade i alla fall ett sorts ekorrhjul.

Under 2019 hade jag inkomster från åtta olika källor till löpande kassaflöden. Eventuella värdeuppgångar på aktier och bostaden handlar om marknadsvärden och därför räknar jag inte dem som inkomstkälla. Listan nedan är ej i storleksordning och uppdaterad 2025.

Särskilt i tider där vi får coronasäkra aktieportföljen och funderar på hur vi ska skydda sparportföljen i börskraschen är inte bara en lågriskstrategi på börsen viktig. Om vi även sprider riskerna mellan olika inkomstkällor blir vi mindre beroende av varje enskild.

Privatekonomiskt stärker vi oss då. Ibland i livet måste man fokusera mot en inkomstkälla, men om du kan och vill ha flera ger det riskspridning och mer variation i livet. Min bokförsäljning dök i takt med börsen i mars för att ta ett exempel. Det samtidigt som flera av mina aktieinnehav sänkte utdelningen. Jag kan knappt föreställa mig hur otrevligt det måste vara att förlora jobbet och börja leva på a-kassa. Att röra mig så långt från den situationen som möjligt och via olika inkomster och besparingar ta mig långt in i trygghetens mjuka landskap är min melodi.

Vilka inkomstkällor har du? Fokuserar du på en enda eller har du flera?

10 procent av mina utdelningar borta

Utdelningarna under 2010-talet.

Jag har i ca tio års tid i ett kalkylblad skrivit upp mina aktieinnehav och hur mycket utdelningar jag får om året från respektive innehav. Numera är det Google Sheets där Google Finance levererar aktiekurser rakt in i bladet som gäller. Det tal jag mäter mina aktieframgångar med är i första hand inte kursuppgångar eller vad aktieportföljen är värd utan summan av alla aktieutdelningar på årsbasis. Med det sagt jagar jag aldrig högsta direktavkastningen, utan det ska vara trygg men hög eller växande utdelning.

Det som skiljer min utdelningssumma från den årliga utdelningsgrafen ovan är att den utgår från kalenderår och faktiska utbetalningar. Mitt kalkylblad räknar ut mina utdelningar på årsbasis per senaste utdelningsbesked. Summan var i slutet av 2019 högre än vad jag fick utbetalt till mig under kalenderåret 2019 då en del nyköp gjordes successivt under året. Den senaste toppen var i februari innan börsraset, men efter börsbolagens förslag till utdelningar.

Nu i april 2020 är mina utdelningar på årsbasis ned med knappt 10 procent från toppen. Valutakursförändringar ingår i siffrorna. Tappet sker trots att jag i nedgångarna passat på att nettoköpa aktier för likvider motsvarande 1-2 procent av portföljen.

Orsaken är dels att jag i mitt kalkylblad satt noll i utdelning på Alfa Laval och Nobina och dragit ned Beijer Almas utdelning med hälften. Kanske delar de båda industribolagen ut mer i höst, men vi får se. Estea Kapitalandelsbevis planerar också att sänka räntan från 6,25 procent till 5 procent på det nominella beloppet. Tre nordamerikanska högutdelare har jag sålt innan de hunnit sänka sina utdelningar.

Det kompenseras bara till viss del av nya innehaven Abbvie, Hexagon och Fortum. Läkemedel, IT och energiproduktion känns i vart fall tryggare än de aktier jag sålt. Förutom de nordamerikanska har jag även gjort exit i bemanningsbolaget SJR. Dessutom har jag minskat en del i Nobina, då mitt förtroende är lite lägre för bussbolaget nu efter utdelningssänkningen.

Det gäller att klara ett värstascenario

Om målet är att vara ekonomiskt fri gäller det att vara förberedd på värstascenarion. Ett av de viktigaste sakerna för att skydda sparportföljen i en börskrasch är att hålla riskerna nere och undvika att få panik.

I värsta fall kommer de ca 10 procenten av mina utdelningar som försvunnit att bli 25 procent. Det blir så om jag tar bort all utdelning från mina tre innehav som har en direktavkastning på mer än 10 procent, Exchange Income, New Mountain Finance och Oneok. Direktavkastningar som är så höga innebär att marknaden värderar aktierna utifrån hög risk för utdelningssänkning. Att alla tre slopar utdelningen helt vore ett värstascenario, men det är ändå möjligt. Det kan också komma sänkningar på fler ställen i portföljen under det kommande halvåret. Tillägg 17 och 19 april: Bilia, Ework och Sampo är tre bolag där utdelningen kan komma att sänkas jämfört med de ursprungliga förslagen.

Det gäller att förbereda sig mentalt och praktiskt på vad som händer om utdelningarna dras in i de tre bolagen ovan. Sannolikt omplacerar jag det lilla kapital som då kvarstår i annat som bevisligen klarar pandemier. Rent mentalt får jag bita ihop och härda ut. Försöka behålla perspektivet på tillvaron.

Jag skulle även om det blir de hemska 25 procent i minus på utdelningsfronten ändå i nödfall kunna leva på mina utdelningar, så jag ska inte klaga. Dessutom har jag flera olika inkomstkällor. Vi har alla problem, men på olika nivåer. Att mitt utdelningsbygge svajar lite i den snabbast uppkomna globala krisen någonsin är ett problem, fast på en hög nivå där min livskvalitet kvarstår. Problem i paradiset är bättre än problem i helvetet.

Think and grow rich – en bok att hylla och såga

Think and grow rich bokrecension och delvis sågning!

Think and grow rich av Napoleon Hill är en klassiker bland ekonomiböckerna. Delvis förstår jag det, delvis undrar jag varför. Se mer vad jag menar i bokrecensionen som du kan bläddra fram på min sida om böcker i hur man bli rik.

Det jag tar upp i detta blogginlägg är att å ena sidan är boken proppad med olika tips på hur man ska tänka och se på saker och ting i karriären och när det gäller att bli rik. Å andra sidan känns boken seg eller lite småflummig. Autosuggetioner, självsuggestioner, telepati, det sjätte sinnet – allt berörs. Där någonstans i slutet av boken ger jag upp.

Jag hade hellre läst mer om hur Napoleons kärleksliv påverkade hans kreativitet och därmed framgångarna på slagfälten. Detta enligt kapitlet om sextransmutationer, närmare bestämt på sid 215 i denna storpocket. Där står det en halv sida om just det som ett exempel på hur sådana drivkrafter och influenser från fruar till framgångsrika män genom historien påverkat prestationsförmågan i karriärerna. Samtidigt blir jag tveksam och tycker mycket låter långsökt. Jag hade gärna läst mer som backat upp den här teorin. Självklart har man en fördel av en bättre hälft, ett bra förhållande, men att det får sån fart på kreativitet och karriär eller gör en diktator mer framgångsrik i ett krig?!

Strategi för räntesparande och företagsobligationsfonder

Strategi för räntesparande och företagsobligationsfonder - räntefonder.

Företagsobligationsfonder är normalt ett bra räntesparande, men i kristider kan riskerna skena och i mars 2020 stoppade flera räntefonder uttag. Tänk därför igenom din strategi för räntesparande i allmänhet och företagsobligationsfonder i synnerhet.

Vad är en företagsobligation?

En företagsobligation är en skuldsedel, som företag kan ge ut (sälja, emittera) för att få in kapital. Företagsobligationer är ett alternativ till att ta banklån och det finns många räntefonder och institutioner som gärna lånar ut kapital till stora vinstdrivande börsbolag.

Precis som staten kan bolag sälja (ge ut) både växlar och obligationer. En växel har kortare löptid än ett år och en obligation längre än ett år. Företagsväxlar och företagsobligationer har högre risk och därför också högre ränta än statens motsvarande räntepapper. I en normal eller stark konjunktur lönar sig företagsobligationer därför bättre. Bolagen kan betala sina räntor och amorteringar och fonderna kan köpa och sälja företagsobligationer i takt med att de behöver.

Räntefonder som placerar i företagsobligationer

Vissa räntefonder placerar enbart i statsskuldväxlar och statsobligationer. Andra placerar även i företagsobligationer eller enbart i sådana skuldsedlar. Privata Affärer skrev redan 2015 om hur bland annat Spiltan Räntefond Sverige höjde sin avkastning under flera år på 2010-talet genom att placera i företagsobligationer, vilket höjde risken.

Vissa fonder kan alltså placera i företagsobligationer utan att ha det i fondnamnet. För exempelvis Carnegie Corporate Bond och Lannebo Corporate Bond hör vi på namnet vad det är för fokus. Ta därför alltid reda på exakt vad det är för räntefond du satsar ditt kapital i, vad det är för korg av räntepapper som du köper in dig i.

Inriktning och risknivå

Priset på alla obligationer kan gå både uppåt och nedåt, så det är inte bara räntan som avgör din avkastning. Du vill veta hur hög eller låg den effektiva räntan är om man ta hänsyn till både räntorna och obligationspriserna. För utförligare information om den effektiva räntan i räntefonderna läs kapitel åtta om ränteplaceringar i boken Hitta tillgångarna som gör dig rik.

Du bör också ta reda på räntefondens fokus. Säger fondbolagets informationsmaterial något om high yield eller om det är de säkraste bolagen man lånar ut till? Förlagslån är riskablare då de kommer efter obligationer i kön för att rädda det som räddas kan vid en eventuell konkurs. Alla räntefonder kreditprövar förstås bolagen innan de lånar ut, men rent strategiskt vill du veta något om typen av lån och vilka branscher räntefonden placerar i. Norsk oljeindustri har sina svängningar (som i oljeprissvackan 2015-2016 och den 2020) och även en del svenska industribolag vacklar i finanskriser. Statliga elbolaget Vattenfall och dagligvarujättarna är däremot stabilare.

Allmänna råd för att spara i räntefonder

Sparar du i räntefonder bör du ha som strategi att du ska få mer avkastning än inflationen. Av jämförbara fonder vill du spara i den räntefonden som har lägst förvaltningskostnad. Din sparhorisont bör vara minst några månader, helst betydligt längre.

Många räntefonder som enbart placerat i statsobligationer har fått lägga ned då räntorna varit lägre än förvaltningsavgifterna, vilket ledde till att de omöjligt kunde ge positiv avkastning. Detta ledde under 2010-talet till att allt fler placerare hade allt större kapital i företagsobligationsfonder istället. Högre risk innebär högre avkastning och det gick bra så länge marknaden fungerande normalt.

När räntefonderna rasar

Carnegie Corporate Bond vs Spiltan Räntefond Sverige. Båda har företagsobligationer.
Carnegie Corporate Bond (grön graf) har högre risk och högre potential än den tryggare fonden Spiltan Räntefond Sverige (gul graf). Källa: Avanza. Kursdatum 27 mars 2020.

Ibland faller även relativt trygga räntefonder. Efter fallet som bottnade i början av 2016 vände NAV-kurserna uppåt och fonderna steg. Coronakrisen 2020 är allvarligare och återhämtningen kommer att se annorlunda ut. Jag vill betona att det kommer att komma en återhämtning även på räntemarknaden, men frågan är när och om det blir några kreditförluster för räntefonderna längs vägen. Blir det inga konkurser och företagsrekonstruktioner kommer räntefonderna att återhämta sig bra, annars om kreditriskerna visar sig i form av skuldnedskrivningar så permanentas fondernas förluster och återhämtningen blir svagare och tar längre tid.

Jag fick den här frågan i mejlen:
”Mina företagsobligationsfonder har gått ner väldigt kraftigt. Bör jag sälja av med förlust eller behålla?”

Sälj inte av enbart på grund av kursnedgången. Precis som i finanskrisen och hacket i kurvan 2015-2016 kommer fondandelarna sannolikt att återhämta sig. Däremot om du behöver kapitalet till annat eller vill ha kapital som du kan komma åt snabbare kan du sälja av strategiska skäl.

Är fonden stängd för uttag går det förstås inte att göra något. Fonderna stängde i mars 2020 delvis för att priserna var för dåliga och svåra att sätta, då köparna var få medan uttagen ur fonderna stora. Att vräka ut andelar kan pressa marknadspriser enormt, vilket vi ser inom aktier ibland i börskrascher. Obligationskrascher kan också inträffa, men även om staten kommer till undsättning och köper skulder rasar ibland priserna på det som räntefonderna placerat dina pengar i.

Strategi för räntesparande och företagsobligationsfonder

Tryggast är kontot. Kapital du kan behöva till utgifter i hemmet eller bara ha som reserv ska du ha på räntekonto med insättningsgaranti.

Räntefonder tryggare än börsen. De tryggaste räntefonderna med företagsobligationer kan du spara i även på så kort sikt som några få månader. Då alla fonder kan falla och som du kan läsa i denna artikel hos Privata Affärer i finanskriser också stänga helt ska du aldrig ha ditt viktigaste/säkraste kapital här. Däremot kan du köpa räntefonder för det kapital du inte vågar ha i aktier eller aktiefonder, men som du vågar ta lite mer risk i. Även om (särskilt långa) räntefonder kan kortsiktigt backa när räntorna stiger är de tryggare.

Undvik de räntefonder som ger minst. I tider av mer eller mindre nollränta ger statsobligationsfonder för lite för att det ska vara värt besväret. Avkastningen efter förvaltningsavgifter och skatt (för det blir det förr eller senare oavsett depå) blir för låg. Mitt förslag på strategi är att antingen hur du räntekonto för maximal trygghet, eller företagsobligationsfonder och är medveten om risken.

Om tillgängligheten till kapitalet är viktig ska satsa på kontosparande, aldrig på fonder. Som jag skriver i avsnittet med nackdelar med fonder kan det ta upp till fyra dagar innan en säljorder syns i din depå. När räntefonder i finanskriser kan rasa i värde och handeln bli stoppad är du helt klart ett steg upp i riskskalan. Vill du snabbt kunna fyndköpa aktier eller betala en utgift behöver du ha kapitalet på konton eller i depåer så att du är redo. Den regeln måste du ha i din strategi för räntesparande.

Hur handlar Hernhag?
Jag kommer inte att placera i räntefonder framöver heller. Det är fortsatt fokus mot i första hand aktier och bostadsinvesteringar, samt mindre delar i kompletterande aktiefonder, skog/teakplantager, räntekonton och P2P. Jag har hellre stabila högutdelande aktier än räntepapper även framöver.

Jag kommer också att i exempelvis aktiechatten bli lite mindre positiv till räntefonder, betona riskerna än mer än tidigare.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.